Inget djur ska lida i EU: Anton vill förbättra djurskyddet nu!

Artikelserien: EU i vardagen – politiken konkretiserad

EU-politik beskrivs ofta som komplext och svårförståeligt. I vår artikelserie inför EU-valet den 9 juni försöker vi konkretisera Antons valprogram: hur kan egentligen EU-politik se ut i vardagen, i rent konkreta exempel? I faktiska åtgärder?

I dag ska vi diskutera EU:s djurskyddslagstiftning: vad har gjorts och vad behöver göras för att höja standarden på EU-nivå. För Anton är det viktigt att inget djur ska behöva lida i Europa.

Vi har tidigare djupdykt i fågel- och habitatdirektivet: varför justeringar i dessa lagar spelar roll för till exempel situationen med skarv och gäss. Viltvård och djurskydd går hand i hand: målet är en rik biologisk mångfald, drägliga villkor för allt levande och en natur i balans. Helt enkelt en vardag där både ejderstammen i Åbolands skärgård och katthjälpskatten i Polen får ha det bra.

Alla tidigare artiklar hittar ni under fliken ”Nyheter”.

De senaste året har man höjt ambitionsnivån med djurskyddsarbetet i EU. Kommissionen kom under vintern 2023 med ett förslag om uppdaterad lagstiftning, ett paket som beskrivs som den största satsningen på över tjugo år. Paketet består av tre delar. Dels presenteras det uppdaterade regler för transport av djur. När det gäller produktionsdjur sker arbetet parallellt med projektet ”Farm to fork”, där man ser över livsmedelskedjan i sin helhet. Dels presenteras nya regler för att höja miniminivån av omsorg och kring uppfödning av sällskapsdjur. Avslutningsvis adresserar kommissionen ett medborgarinitiativ kring ett Europa fritt från pälsfarmer.

Finland, och Norden överlag, har en viktig roll som ett gott exempel i det här arbetet. Att resten av EU inspireras av vår lagstiftning är på tiden. Men, som ni hör är arbetet med djurskyddsfrågor spretigt och i högsta grad ett pågående arbete. Först och främst måste vi alltså ro i hamn de nuvarande projekten. Enbart för att processen har startats finns det ingen garanti att vi kan räkna med starka lagar.

För att se till att detta arbete inte blir en engångsföreteelse med symbolvärde behöver vi även en kommissionär med ansvar för djurskyddsfrågor. En kommissionär går förenklat att jämföra med en minister: någon som kan ställas till svars och någon som är ansvarig för att driva arbetet framåt. Detta finns i dagsläget inte, och det blir därför oklart vem som riktigt ska sköta detta arbete. Så kan vi inte ha det.

Några konkreta exempel på varför detta är otroligt viktigt. I en stor del av EU-länderna stympar man fortfarande djur rutinmässigt. Man klipper hänsynslöst av svansen på griskultingar och näbbar på kycklingarna, trots att det är förbjudet sedan länge tillbaka. Det finns inte några rutiner för att faktiskt på riktigt se till att dessa fruktansvärda metoder, som orsakar stor och kronisk smärta hos djuren som utsätts, inte förekommer inom EU.

Därför behövs ett helhetsgrepp på djurfrågor.

Ett annat konkret exempel är den ökande, och livsfarliga, antibiotikaresistensen på global nivå. En av anledningarna till att bakterier blir mer resistenta mot antibiotika är den utbredda överanvändningen inom djurhållning. EU måste ta ledningen i arbetet mot minskad överanvändning och aktivt påverka globalt genom att ställa krav i internationella avtal.

Finsk och nordisk djurskyddslag måste alltså få inspirera EU-lag. Vi måste respektera så väl boskapsdjur som de över sjuttio miljoner kattor som bor i europeiska hem. Det finns många fina ord i omlopp just nu, vi måste omsätta dessa i handling.

Rösta på Anton Nilsson, nummer 96, för ett EU där inget djur ska behöva fara illa!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *