Offentliga rum kan inte vara reserverade för gäss. Tydligt exempel där EU inte ska stå i vägen för viktiga åtgärder.

Artikelserien: EU i vardagen – politiken konkretiserad

EU-politik beskrivs ofta som komplext och svårförståeligt. I vår artikelserie inför EU-valet den 9 juni försöker vi konkretisera Antons valprogram: hur kan egentligen EU-politik se ut i vardagen, i rent konkreta exempel? I faktiska åtgärder som påverkar vår vardag?

Vi har tidigare djupdykt i fågel- och habitatdirektivet genom exemplet skarven. Alla tidigare artiklar hittar ni under fliken ”Nyheter”.

När det gäller EU:s habitat- och fågeldirektiv finns det en god samling revideringar som är brådskande. Tidigare har vi avhandlat skarven och dess explosiva tillväxt med uppätna fiskbestånd och döda öar fyllda av frätande avföring i skärgården.

En annan, tidigare hotad men nu mer än livkraftig, art som i flock dyker upp och orsakar stora problem är den vitkindade gåsen. Den vitkindade gåsen och kanadagåsen är lika till utseende, den senare är dock större och inte ett lika stort problem i Finland.

Den vitkindade gåsen stannar varje vår till, framförallt i Norra Karelen och Sydöstra Finland, för att få i sig mat. Detta stopp förstör årligen odlingar för miljontals av euro. Jordbrukare har begränsade möjligheter att göra mer än att söka ekonomisk ersättning för skadorna, gåsen är nämligen en strikt skyddad art och får inte störas. Detta baseras på en tid då gåsen som art mådde sådär, något som idag är ett minne blott – experter är överens om att den vitkindade gåsen är livskraftig och glad.

Detta innebär också att man inte kan göra något reellt åt att städer och parker tas över av aggressiva gäss under våren: man blir tvungen att reservera de offentliga platserna till gässen för att EU har utdaterad lagstiftning. Att de offentliga rummen reserveras åt gäss under våren ska inte styras från Bryssel.

För att få ordning på gåsproblemet behövs insatser på nationell och EU-nivå. Finska jord- och skogsbruksministeriet har tagit ett steg i rätt riktning genom att arbeta mot en förflyttning av arten från inhemska naturskyddslagen till jaktlagen. Detta ser till att man fortfarande har möjlighet att skydda stammen, ifall livskraftigheten skulle avta. Denna åtgärd räcker dock inte.

Finland säger att man ”verkar för att arterna tas bort från fågeldirektivets förteckning över strikt skyddade arter”. Det är alltså här EU kommer in: och här EU måste agera fort. EU-lag står hierarkiskt över nationell lag, så även om finska riksdagen beslutar att flytta gåsen från naturskyddslagen till jaktlagen är Finlands händer bakbundna: och gässen får fritt förstöra jordbrukarens odlingar och picknickarna i din park.

En sista relevant skrivning i regeringsprogrammet lyder: ”Kött av fåglar som omhändertagit med stöd av dispens ska kunna utnyttjas”. Här riskerar man annars att, likt med sälen, skapa en paradox av att fällda djur ska slängas – utan någon infrastruktur för att ta hand om de resurser de faktiskt innebär. Detta återkommer vi till i följande artikel gällande sälhandelsförbudet!

Det är dags för en ny EU-politik som faktiskt ser till vi kan fatta rimliga beslut kring vår närmiljö. Rösta på Anton Nilsson, nummer 96, för en jordnära politik!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *