Anton Nilsson – nr 96 – Europaparlamentet 2024

Valprogram

Läs valprogrammet i PDF-format här!

Vi har ett val. EU-samarbetet är i grunden ett fredsprojekt och baseras på samarbete och en god vilja att lösa problem tillsammans. Hjärtat i samarbetet är EU:s medborgare, från norr till söder, öst och väst. Medborgare med en vilja att förbättra och förvalta det samhälle de lever i. Vi i vår del av Europa har länge varit goda entreprenörer som rest världen över. EU-samarbetet skapar unika möjligheter för våra företag att fortsätta växa.

Men EU-medlemskapet öppnar fler dörrar än så. Medlemskapet möjliggör för studenter att läsa sin utbildning utomlands, att lära sig nya språk och knyta värdefulla kontakter. Medlemskapet öppnar upp nya arenor för kulturutövare och banar väg för projekt inom hållbar utveckling. Den fria rörligheten inom unionen stärker vår välfärd och våra företag. Tack vare EU kan vi gemensamt ta tag i stora utmaningar och vara med där besluten fattas. EU är en garant för fred och stabilitet i Europa och ger möjligheter att stärka europeiskt inflytande globalt.

Men EU är långt ifrån perfekt. Samtidigt som EU gör nytta i stora frågor ser vi allt för ofta ett EU som detaljreglerar i onödan, blandar sig i sådant som vi bättre kan hantera själva och hittar stora lösningar på små problem – utan att ta lokala förhållanden i beaktande.

Vi ser även hur EU:s roll utmanas av extrema krafter från både höger och vänster. Det är krafter som inte är intresserade av att hitta lösningar och förbättra EU, utan vill skapa oreda i ett läge där EU framförallt behöver stabilitet.

Den 9 juni står vi inför ett val. Den som tycker att EU fungerar helt perfekt kan luta sig tillbaka och låta andra fortsätta fatta besluten åt oss. Men för alla oss andra som vill se ett förändrat och förbättrat EU gäller det att rösta in en kandidat som jobbar för ett starkt EU som gynnar oss och som fokuserar på de stora frågorna – ett EU som inte blandar sig i sådant som vi sköter bäst själva.

Helt enkelt: ett EU för alla. Det är människorna som gör EU, som skapar samarbetsytor och löser gemensamma utmaningar. Det är människorna som är hjärtat i unionen. EU kan inte vara ett projekt för några få utan det behöver vara en union som alla känner sig delaktiga i.

Den 9 juni står vi inför ett val. Tillsammans kan vi säkra ett inflytande också i framtidens EU!

Mer åländskt och svenskspråkigt inflytande i EU

Ända sedan Åland och Finland gick med i EU har Åland saknat det inflytande vi har rätt till. Arbetet för den egna, åländska platsen i Europaparlamentet ska fortsätta med full kraft! Fram till det att Åland blir en egen valkrets i EU-valen behöver vi dock fortsätta att arbeta ihärdigt och pragmatiskt för att stärka Ålands inflytande i EU-frågor.

Finlands regering måste bli bättre på att ta med synpunkter från Åland när de bereder EU-ärenden och det måste finnas en ökad transparens, givetvis på svenska, i kontakten med de åländska myndigheterna.

Samarbetet med Svenska Folkpartiet (SFP) är viktigt. Inget annat samarbete har givit ens jämförelsevis lika mycket inflytande för Åland i Europaparlamentet som det. Även i framtiden behöver Finland ha en svenskspråkig representant i Europaparlamentet och det är tydligt att det är SFP som är den enda garanten för det i dagens Finland. Det är också uppenbart att det endast är SFP som på riktigt, står upp för åländskt inflytande i EU. När riksdagen senast röstade om initiativet om en egen, åländsk, plats i Europaparlamentet röstade samtliga andra riksdagspartier i Finland emot det. Ett fortsatt samarbete med SFP är alltså naturligt.

Med gemensamma krafter arbetar därför Åland och SFP för att säkra ett svenskspråkigt mandat från Åland eller Finland i Europaparlamentet under nästa mandatperiod.

Beslut ska fattas så nära medborgaren som möjligt

Gemensamma beslut i stora frågor är i många fall bra och rimligt, men tyvärr nöjer sig EU inte alltid med det. Istället har vi sett hur EU blandar sig i frågor som vi helt klart kan sköta bättre lokalt. Enligt EU:s regler ska beslut om lagstiftning tas på EU-nivån endast om målen med förslaget bäst kan uppnås på så sätt. Den här prövningen kallas subsidiaritetsprövning och handlar om att beslut ska fattas så nära människor som möjligt. Där måste EU gå från ord till handling.

EU ser olika ut på olika platser och därför fungerar inte alltid en lösning för hela unionen. Vi behöver ett EU som på allvar låter oss avgöra frågor så som jakten, vargfrågan, snuset eller viltvård själva.

EU måste också vara en union där alla människor har en röst. Arbetet för jämställdhet mellan kvinnor och män ska fortsätta och vi kan inte vila förrän vi kommit till rätta med sådant som ojämlika löner eller våld mot kvinnor. Språkliga minoriteter måste också ha rätt att bli hörda och även deras perspektiv måste tas i beaktande när EU lagstiftar.

Riv gränshindren

Den inre marknaden är på många sätt kanske EU:s största framgångsfaktor. Att varor, tjänster, kapital och människor kan röra sig fritt över gränserna är inte bara avgörande för vårt näringsliv, det gör också våra liv bättre och friare. Men den inre marknaden kan inte tas för given, utan är frukten av hårt arbete. Trots att vi kommit långt är det uppenbart att det fortfarande finns gränshinder som behöver rivas.

EU uppdaterar just nu sitt juridiska ramverk för tullregler i EU, den så kallade tullkodexen. En fungerande tullverksamhet vid EU:s yttre gränser är en förutsättning för den inre marknaden och det måste råda ordning och reda för att kunna skydda konsumenterna från farliga produkter. Samtidigt måste tullprocesserna vara enkla och inte medföra en allt för stor byråkrati. Det gäller i synnerhet för handel med speciella skatteområden inom EU, så som Åland. EU:s nästa tullkodex måste alltså förenklas och minska skattegränsbyråkratin för såväl företagare som konsumenter.

Även om digitala tjänster gjort det lättare att få tillgång till kultur från olika delar av EU så har vi fortfarande stora problem med s.k. geoblocking. Att få ta del av exempelvis tv-sändningar på nätet från andra medlemsstater borde vara en självklarhet på den inre marknaden, men alla som exempelvis försökt ta del av svensk tv via nätet i Finland vet att det är långt ifrån en verklighet. Lobbyister för stora tv-bolag ska inte få styra EU:s politik på det här området. Det är hög tid att slopa geoblockningen.

Ett starkt EU i världen

I en allt mer osäker omvärld behöver EU vara en stark och trygg aktör på den globala arenan. Det råder dock en kraftig obalans i dagens EU-system. I beslut om jordnära frågor som ofta hanteras bäst närmare människorna finns det inget nationellt veto, men i stora frågor rörande utrikes- och säkerhetspolitiken räcker det med ett enda lands tveksamhet, ett så kallat krav på enhällighet. Detta gör att EU tidvis står handlingsförlamat. Det är inte rimligt.

EU måste få en starkare och tydligare roll på den internationella arenan och unionen behöver tala med en enad röst för att få internationellt inflytande. Kravet på enhällighet i utrikes- och säkerhetsfrågor behöver därför tas bort för att skapa en effektivare union. EU:s stöd till exempelvis Ukraina kan inte få stoppas av en enskild medlemsstat.

Även om försvarspolitik är en nationell kompetens så är det dags att fördjupa det europeiska samarbetet. Natosamarbetet är viktigt för säkerheten i Europa, men EU:s medlemsstater kan inte fortsätta att vara beroende av andra för sin säkerhet. Det är hög tid att EU är med och på allvar tar ansvar för att bygga upp ett gemensamt försvar. Det handlar om allt från att samarbeta kring övningar till gemensamma strukturer för inköp av material.

EU ska säkerställa ett trovärdigt militärt försvar och vara en stark röst för en regelbaserad världsordning och diplomati. Diplomati och fredsarbete ska genomlysa organisationens arbete och politik på den globala arenan. Olika fredslösningar, såsom Ålandsöverenskommelsen, ska fortsätta lyftas fram som goda exempel.

Trygghet och samarbete går hand i hand

Vi vill kunna leva i ett tryggt och välfungerande samhälle också i framtiden. De brottslingar och terrorister som hotar vår trygghet hindras dock inte av nationella gränser. Därför kan inte heller brottsbekämpningen göra det. Vi har de senaste åren sett åtskilliga exempel på allt från gängbrottslighet och terrorism till människohandel i unionen. Det behövs ett helhetsgrepp kring brottsbekämpningen och EU ska finnas till för att underlätta informationsdelning och samarbete mellan nationella myndigheter. Det är dags för ett europeiskt FBI som arbetar gränsöverskridande med brottsbekämpning.

Penningtvätt och annan ekonomisk brottslighet skadar allvarligt förtroendet för det ekonomiska systemet och måste stävjas. Att vissa medlemsstater säljer medborgarskap och därmed tillgång till hela EU:s inre marknad är oacceptabelt och EU måste agera för att stoppa det.

Vidare behöver EU:s förmåga att agera vid naturkatastrofer stärkas. Istället för att bygga upp olika system för att hantera till exempel skogsbränder, är det både effektivare och billigare om länder och regioner samarbetar genom att dela på resurser.

Närproducerad mat: i hela EU

Vi är stolta över vår fina, närproducerade mat och den är viktig också för vår turistnäring och näringslivet i stort. Vi behöver öppna landskap som ger oss god, nyttig och ansvarsfullt producerad mat på våra tallrikar även i framtiden. För att det ska vara möjligt måste det finnas rätt förutsättningar.

EU behöver ha en ambitiös jordbrukspolitik som skapar förutsättningar för en levande landsbygd. Så är inte fallet idag. Vi kan inte ha en dyr jordbrukspolitik som i första hand gynnar storskaligt jordbruk på kontinentala Europa. EU:s jordbrukspolitik ska stödja innovativt jordbruk som säkrar biologisk mångfald och möjliggöra för vårt småskaliga jordbruk att vara lönsamt.

Jordbruket är en framtidsbransch och politiken behöver underlätta för generationsväxling och för unga jordbrukare som vill satsa. Det måste finnas förståelse för att förutsättningarna för jordbruk ser olika ut i olika delar av EU och därför ska stödnivåerna anpassas enligt lokala förhållanden.

De stränga djurskyddsreglerna vi har i Norden är viktiga och det behövs tydlig konsumentupplysning som ger konsumenterna möjlighet att prioritera produkter som producerats på ett ansvarsfullt sätt. Inga djur ska behöva lida i EU. Antibiotikaresistens är ett allvarligt problem som behöver hanteras på EU- nivå. Matfusket som vi ser runt om i EU måste också få ett slut.

Vi behöver ett levande hav med en fiskerinäring som kan producera lokalt fångad fisk och ett hållbart vattenbruk som skapar jobb och tillväxt. Fiskekvoterna för det storskaliga fisket måste sättas på en långsiktigt hållbar nivå och det behövs ambitiösa åtgärder för att fortsätta förbättra Östersjöns miljö. Samtidigt får EU:s fiskeripolitik inte sätta krokben för det småskaliga, kustnära fisket. Fritidsfisket ska fortsättningsvis regleras lokalt.

Ett hållbart EU

Vår natur, klipporna, havet och den friska luften är vår stolthet och en del av vår själ. Vi lever av och intill naturen och vill fortsatt göra så. Men faktum är att vi står inför en allvarlig klimatutmaning med klimatförändringar och försämrad biologisk mångfald som hotar vårt leverne på lång sikt.

Det råder ingen tvekan om att vi måste agera. Vi kan och vi ska göra mycket på hemmaplan, men för att stoppa klimatförändringarna måste vi samarbeta gränsöverskridande! EU är den bästa arenan vi har för samarbete och ett starkt EU kan påverka globalt mycket mer än vad enskilda länder kan.

Det finns redan en tydlig riktning och mål i EU:s klimatpolitik. Nu är det är hög tid för EU att gå från abstrakta siffror till att fokusera på konkreta åtgärder. EU måste införa ambitiösa gränsnivåer för utsläpp av växthusgaser för att på allvar begränsa klimatförändringarna. Vi har varken tid eller råd med dyra, ineffektiva symbolåtgärder.

EU måste även satsa på forskning och utveckling för att snabba på omställningen till ett hållbart samhälle. I det här sammanhanget spelar skogsbruket en viktig roll som kolsänka. Handeln med utsläppsrätter ger incitament för företagen att vara med och skapa en mer energieffektiv produktion. Den modellen behöver fortsätta utvecklas.

EU:s energipolitik måste också utvecklas och den europeiska elmarknaden behöver effektiviseras. Det är bråttom att skapa en både miljömässig och ekonomiskt hållbar energiproduktion i EU. Rysslands brutala anfallskrig i Ukraina visar med all tydlighet att vi inte längre kan vara beroende av enskilda länder utanför EU, utan vi måste själva ta ansvar för energiproduktionen. Energipolitik är såväl klimatpolitik som geopolitik.

Ordning och reda i EU:s ekonomi

Euron är vår gemensamma valuta och har förenklat vår handel, vårt resande och vår vardag på många sätt. Euron kan, om den sköts på rätt sätt, hjälpa till att skapa stabilitet och tillväxt i hela unionen.

En förutsättning för en gemensam valuta är dock att det råder ordning och reda i alla medlemsstaters ekonomier. De gemensamma regler som finns måste därför följas av alla medlemsstater. I dag ser vi hur vissa partier i EU gör allt för att försvaga regelverket och öppna upp för en kortsiktig ekonomisk politik, där räkningen för det som spenderas skickas till framtida generationer. Det är inte en acceptabel politik!

De olika ekonomiska kriserna har visat att banksystemet i EU är långt ifrån perfekt. EU:s bankunion har förbättrat situationen, men arbetet måste fortsätta och riskerna i EU:s banksystem måste minskas. Det är inte acceptabelt att vissa banker tar stora risker för att sedan låta skattebetalare och ansvarsfulla banker stå för notan när det går fel. Vidare är skatt en nationell kompetens och ska så förbli. En EU-skatt är inte rätt väg att gå.

Vi ser även stora problem med skatteflykt och aggressiv skatteplanering i EU. Det är inte fel att länder konkurrerar om att erbjuda ett så gott företagsklimat som möjligt, men skatt ska betalas där vinsten faktiskt görs. Det är inte rimligt att småföretag betalar full skatt medan stora, multinationella företag kan slippa skatt genom att föra över vinster till skatteparadis. EU:s konkurrensregler behöver stärkas på det här området.